Arvsrätt

Vi biträder regelbundet vid upprättandet av testamenten. Det kan röra sig om allt­ifrån behovet av att skydda en efterlevande sambo, till viljan att överföra ett famil­jeföretag till nästa generation på ett affärsmässigt och rättvist sätt.

Många litar på att lagarna skall styra allt till det bästa för oss inte bara när vi lever, utan även vid vår bortgång. Visserligen har lagstiftaren haft den ambitionen, men vi lever ofta i en annan familjesituation än den som lagstiftaren i första hand har tänkt på. Och även om vi skulle göra det, så kan vi ändå ha tillgångar som vi vill fördela på ett person­ligt sätt bland de nära som vi bryr oss om.

Ibland möter vi dessutom uppfattningen att ett testamente är en enkel standardiserad handling, som i princip kan upprättas utifrån ett formulär där endast några få per­sonliga uppgifter behöver fyllas i. Vi håller inte med. För att ett testamente skall ge avsett resultat, behöver enligt vår uppfattning upprättandet av testamentet nor­malt föregås av en ordentlig genomgång av hela testamentsförfattarens ekonomiska situation, och de väsentliga syften som han eller hon vill uppnå med testamentet. Testamentet bör därefter konstrueras och formuleras av en jurist med erfarenhet inte bara av att skriva testmenten utan även av att ha biträtt vid tvister om vad som egentligen menas med testamentshandlingens formulering.

Det finns i och för sig situationer där omständigheterna är sådana att ett testa­mente kan bli mycket kortfattat och närmast standardiserat i sina formuleringar. Men många gånger ställs intressen från flera efterlevande mot varandra vid ett dödsfall, och ett testamentes ordalydelse och innehåll får då stor betydelse. I vår verksamhet ser vi regelbundet för de efterlevande kostsamma konsekvenser av dåligt genomtänkta och formulerade testamenten, i form av tolkningstvister och overksamma förordnanden. Till detta kommer att lagens föreskrifter om formkrav för testamenten tillämpas strikt, och även ett mindre avsteg från dessa regler kan därför få ödesdigra konsekvenser i form av total ogiltighet.

En annan missuppfattning är att ett testamente, när det väl är upprättat, kan läggas på säker plats och sedan “glömmas bort” av testator. Det stämmer inte. Ett testa­mente är i princip en färskvara och hållbarhetstiden beror på innehållet. Det är därför viktigt att se över testamentets innehåll när familjebilden eller den ekono­miska situationen förändras i något mer väsentligt avseende.

I en stor del av våra uppdrag är vi involverade i en dödsboutredning på ett eller annat sätt. I några är vi biträde till någon av intressenterna i dödsboet, och i andra har vi av domstol utsetts att vara boutredningsman och förvalta, utreda och avveckla dödsboet, s k  boutredningsmanna-förordnande.

En boutredning syftar i princip till att identifiera den avlidnes samtliga tillgångar och skulder, betala skulderna och sedan fördela återstoden av tillgångarna i enlighet med den avlidnes testamente eller lag. Även om dessa åtgärder kan synas förhållandevis enkla och klara, kan en boutredning ibland bli mycket komplicerad och tidskrävande.

De juridiska frågeställningar som kan aktualiseras i en boutredning kan också vara högst skiftande. De kan dels vara rent arvsrättsliga, som till exempel frågor om tolkning och tillämpning av testamenten, om arvsförskott och om fördelning av kvarlåtenskapen. Men de kan också röra andra områden inom juridiken, som frågor om tvistiga eller tveksamma tillgångar och skulder, eller arbetsrättsliga, fastighetsrättsliga eller associationsrättsliga frågor, t ex i de fall då den avlidne bedrev en rörelse av något slag. Likaså kan många gånger skatterättsliga frågor uppkomma.

Vi åtar oss gärna uppdrag som gäller alla de olika typer av tvister som kan uppstå i anledning av ett dödsfall, och vi biträder såväl i domstol som utanför domstol vid förlikningsförhandlingar och medling.

Vi har betydande erfarenhet av de flesta typerna av tvister i arvsrättsliga frågor, som till exempel klandertvister gällande ogiltighet av testamenten på grund av bristande formkrav och/eller bristande rättshandlingsförmåga, tolknings- och tillämpningstvister vid oklara eller overksamma förordnanden och tvister gällande det s k förstärkta laglottsskyddet vid gåvor i ärvdabalkens 7 kap 4 §.

Andra tvistefrågor som ofta förekommer i samband med ett dödsfall är till exempel ifrågasatt ogiltighet av rättshandlingar som en avliden företagit i sin livstid, krav på redovisning av förvaltning eller annat handhavande av en avliden persons tillgångar samt anspråk på s k dold samäganderätt i egendom.

Enligt vår uppfattning tillämpar tyvärr domstolarna, åtminstone i underrätterna, ett alltför högt beviskrav på den arvinge som vill ifrågasätta ett testamentes ogiltighet. Den som vill ge sig in i en sådan tvist måste därför vara medveten om de små chanserna till framgång, i vart fall om man inte vill eller har möjlighet att föra målet till högre instans. Det är också vår erfarenhet att utgången i en arvstvist ofta växlar mellan instanserna.